Parasit

Förutom att den här boken gjort mig totallt paranoid är det ändå en av de bästa jag läst på länge. Om man är beredd på att tänka lite för mycket på diverse parasiter som möjligen kan ha intagit din hjärna, och hela tiden ser tecken på att det har hänt, rekommenderas Parasit av Scott Westerfeld varmt.

Varannat kapitel avhandlar olika sorters parasiter, allt från sugmaskar, slemhögar, toxoplasma, blodflundror och löss. Här får man en högst biologisk förklaring av de olika parasiterna och hur de arbetar för att antingen långsamt ta livet av sin värd, eller hur de faktiskt i vissa fall behövs för att en art ska överleva. Det är här paranoian slår till direkt. Ett exempel ur texten: "Singla slant. Klave? Slappna av. Krona? Du har parasiter i hjärnan. Just det. Hälften av oss bär på parasiten Toxoplasma gondii. Men vänta lite innan du plockar fram slagborren."

Resterande kapitel handlar om Cal Thompson, smittbärare som arbetar för Nattväktarna vars främst uppgift är att leta upp och fånga in parasit-positiva, eller parper som de oftast kallas. Att vara smittbärare innebär att man blivit smittad med parasiter, antingen via bett eller oskyddat sex, men att man inte uppvisar de vanliga symptomen. Det största symptomet är att äta andra människor. Cal har bara egentligen bara fått fördelarna; Mörkerseende och övernaturlig styrka.

Vi får följa Cal på hans jakt efter den personen som smittade honom, ett uppdrag som inte bara är otroligt svårt utan öven leder till helt nya upptäckter, som inte bara påverkar Cals framtid. Boken är snabb, rolig och fast det ju faktiskt handlar om människor som blir vampyrer så känns den verklig. Allt förklaras väldigt biologiskt och därmed trovärdigt.

Sista kapitlet tillägnas tips på hur du undviker att bli smittad av parasiter. Och som ganska nybliven demi-vegetarian kommer jag inte ha några problem att hålla mig från blodiga biffar efter den här lilla ramsan man uppmanas att ha i minnet när man äter kött: "Om du biter i burgarn och det sipprar ut rött, skicka ut den, för då har maskarna ej dött".

Betyg: 8/10, avdrag för slutet som inte riktigt höll upp till den höga klass som resten av boken gör.

Ser mitt huvud tjockt ut i den här?

En helt underbar ungdomsbok av Randa Abdel-Fattah.
Historien utspelar sig i Australien och huvudpersonen är Amal, 16 år, och muslimsk-palestinsk. En dag när hon springer på löpbandet bestämmer hon sig efter lång betänketid för att börja bära slöja i skolan. Det slutgiltiga beslutet kommer tack vare en Vännerrepris där karaktären Rachel sjunger Cobacabana inför ett bröllopssällskap som hånat henne, och Amal känner ända in i själen att det är nu hon ska ta sitt livsavgörande beslut. Detta beslut visar sig få en hel del konsekvenser både för henne själv och hennes omgivning.

Det otroligt sköna med den här boken är att Amal framställs som precis vilken tonåring som helst. Hon älskar dokusåpor, komediserier och att umgås med sina vänner. Hon är dessutom hopplöst förälskad i Adam, men är ju väldigt medveten om att det troligen inte kan bli något eftersom hon inte tror på intimt umgänge innan äktenskapet. Amal och hennes vänner beskrivs med sådan värme och humor att man bara ler hela bocken igenom. Det finns även en allvarligare sida, men den tar aldrig över.

Om du bara ska läsa en ungdomsbok om muslimer i västvärlden, läs den här!
betyg: 9/10.