Japp, det blev en till lättsmält glättig roman av Alexandra Potter, och precis som jag trodde uppskattade jag även denna.
Den här gången handlar det om Charlotte, 31 år med det till synes perfekta livet. Egen PR-firma, lyxig lägenhet, stabil pojkvän, personlig tränare och så vidare. Men självklart är det bara perfekt på ytan, egentligen är Charlotte totalt sönderstressad och hennes förhållande med Miles är knappast upphetsande. Charlotte ställs plötsligt öga mot öga med sitt 21-åriga jag och hon försöker genast få sitt yngre jag att göra "bättre val" i livet. Det går väl så där kan man säga.
Precis som i Me and Mr Darcy låter det ju totalt vrickat, men tack vare att Potter skriver smart och roligt så blir det på något konstigt vis ganska trovärdigt. Självklart vet man att man inte kan träffa på sig själv som tio år yngre, men det gör ingenting för det funkar i historien.
Med andra ord, en rolig och underhållande bok, och jag älskar de små referenserna till populärkultur som dyker upp både här och där. Både de från 1997 och de från 2007.
Betyg: VG
Apropå populärkultur, Arvikafestivalen kör en raid den här veckan och släpper ett nytt band varje dag. Hittills har utbudet utökats med The Mobile Homes, Casiokids och James Yuill. Min önskelista för resten av veckan ser ut så här:
1. Glasvegas - Biljettfiaskot till deras spelning i Göteborg svider ännu
2. The Killers - I mitt tycke den bästa Las Vegas-produkten någonsin
3. White Stripes - Såg dem en gång 2002 i Berlin och det var riktigt, rikitigt bra
4. Jeans Team - Minimalistisk elektronisk popmusik från Tyskland som faller mig i smaken
5. Covenant - Sveriges största synthband som inte hörts av på ett tag, ny platta på gång?
Morrissey skulle lätt platsat på listan om jag inte redan har biljett till hans spelning i Göteborg den 22 juni.
2 kommentarer:
Inte Covenant väl, Anna-Karin?
Joooo, vad är det för fel på Covenant nu då?
Skicka en kommentar