Om du vill läsa en tillrättalagd historia om en ung tjej som får en släng av anorexia och bulimi som sedan inser vad hon gör mot sin kropp och blir frisk, ska du INTE läsa Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo. Vill du däremot läsa en ytterst trovärdig, autentisk och obehaglig historia om en ung tjej som utstätter sin kropp för livsfarliga risker utan att överhuvudtaget inse vidden av sin självsvält, och dessutom fortfarande tycker hon är ful, fet och äcklig när hon bara väger en bråkdel av sin normalvikt, då är detta boken för dig.
Jag blev både äcklad och fascinerad av hur djupt man sjunka in i en sjukdom, hur ens självbild kan bli så förvrängd och jag får alldeles ont i magen när jag tänker på alla som lider av detta i det tysta. Jenny i boken är egentligen en helt vanlig tonåring med vanliga tonårsproblem, men när hon som vanligt ligger och grubblar en natt kommer hon på den ultimata planen. Om hon bara blir smal, jättesmal, kommer alla problem lösa sig av sig själva. Hennes föräldrar kommer tycka lika mycket om henne som de tycker om hennes syster, killar kommer lägga märke till henne och alla tjejer kommer vilja se ut som henne.
Man kan väl säga utan att överdriva att planen går totalt i baklås och Jennys nya liv består av att variera total självsvält med extrema frosserier, samtidigt som hon tränar väldigt hårt. Det läskigaste är ju att hon inte alls inser när smalheten börjar gå över till undernärdhet, näringsbrist och en allvarlig sjukdom. I mitt tycke är detta en mycket stark debut av Ulrika Lidbo.
Betyg: VG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar