Den här boken har jag blivit rekommenderad från flera olika håll, dels från Bokus personal som gör listor på rekommenderde böcker, och dels från en svensklärare på min arbetsplats. Jag har dragit mig lite för att läsa den eftersom den är drygt 500 sidor och vanligtvis läser jag inte böcker (harry potter undantaget) som är över 300 sidor... Kalla det lathet eller tidsbrist men så har det blivit. Men jag är väldigt glad att jag gjorde ett undantag för den här boken (Lade ni märke till göteborgsvitsen?!).
Undantaget handlar om en arbetsplats som säkert inte är helt olik alla andra arbetsplatser i världen. Just denna finns i Köpenhamn och är ett center för information om folkmord. Här jobbar fyra kvinnor: en informatör, en projektledare, en bibliotekarie och en sekreterare.
I hela boken igenom får man följa ofta samma händelser, men ur de olika personernas olika synvinklar. Det visar sig att man kan uppfatta alla situationer på väldigt olika vis, och man vet aldrig vad som är "rätt" sätt. Grundhistorien är ändå att bibliotekarien Anne-Lise känner sig mobbad och utstött och de andra har ingen förståelse för varför hon känner så, utan tror snarare att hon har en psykisk sjukdom. En dag blir informatören Iben och projektledaren Malene hotade till livet via e-post och direkt riktas misstankarna på Anne-Lise. Men det kan även vara en av alla krigsförbrytare som de skrivit om i sina artiklar på centret.
Boken är helt underbar att läsa. Man vet aldrig vem som är "ond" eller "god", och samma veva får man intressanta fakta om folkmord i forma av artiklar som Iben skriver. Ett måste om man gillar psykologiska thrillers och en njutning både för dig som gillar hårdkokta deckare, ochför dig som inte är svag för den genren. Den här boken har med andra ord allt.
Betyg: 10/10
Visar inlägg med etikett flyktingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett flyktingar. Visa alla inlägg
söndag 13 april 2008
måndag 10 september 2007
Resan som började med ett slut - Becevic
Debutanten Zulmir Becevic kom till Sverige som 10-åring, så det är lätt att dra paralleller mellan honom och 12-åriga Nino i "Resan som började med ett slut". Nino rycks nämligen upp med rötterna när hans familj flyr från krigets Bosniens i början av 1990-talet. Familjen hamnar i Göteborg och där växer Nino upp på en flyktingförläggning. Boken skildrar Ninos första år i Sverige, den tiden som präglas av ett nytt språk, nya vänner och den ständiga oron över om de ska få stanna i landet eller ej.
Boken är en gripande berättelse, skriven med mycket humor och stor distans till hur svårt det är att komma till ett helt nytt land. Det finns inga spår av självömkan utan Becevic skriver rakt på sak och ärligt, han försöker inte försköna någonting.
Jag tycker det är en bra och lättläst ungdomsbok, som förklarar på ett bra och ärligt sätt hur det var framförallt för alla flyktingar som kom till Sverige från det gamla Jugoslavien på 90-talet.
Betyg: 7/10
Boken är en gripande berättelse, skriven med mycket humor och stor distans till hur svårt det är att komma till ett helt nytt land. Det finns inga spår av självömkan utan Becevic skriver rakt på sak och ärligt, han försöker inte försköna någonting.
Jag tycker det är en bra och lättläst ungdomsbok, som förklarar på ett bra och ärligt sätt hur det var framförallt för alla flyktingar som kom till Sverige från det gamla Jugoslavien på 90-talet.
Betyg: 7/10
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)