Fördelarna med en kollaps - Jonathan Tropper

Gillade filmen som baserades på hans andra bok Sju jävligt långa dagar, men den här boken var trög att ta sig igenom. Ingen ny favorit, men jag lade ju å andra sidan inte av heller. Lyssnade på den som ljudbok.

Eurovision Song contest Rekordboken - John Kennedy O'Connor

Enbart för hardcore fans, och ganska ointressant för oss också. Mycket upprepningar och konstigt fokus. Det bästa var den samlade statistiken i slutet av boken. 

Fredrik Strage - För alltid bäst

Kan man ha en favoritjournalist? Jo, men det måste man väl kunna ha. Min är i alla fall Fredrik Strage. En man som vägrar kompromissa med sig själv och alltid står för vad han tycker. Jag kanske inte nödvändigtvis håller med om allt han säger, men jag tycker ändå att han är fantastisk.

Framförallt är det ju när han skriver om musik som man nästan blir tårögd, eller får ont i magen av att man skrattar så mycket. Han kan dock briljera även på andra områden, som t.ex. i den här artikeln om särskrivning på dn.se. Titeln är Särskrivningar skrämmer mig mer än Sean Banan och terrorister och där inser man ju verkligen hur upprörande han tycker att särskrivningar är (vilket jag håller med om).

Men om man verkligen vill grotta ner sig i musikhistoria ala Strage kan man läsa hans hyfsat nyutkomna samling texter Strage Txt. Det är en samling artiklar, både publicerade och opublicerade, från vitt skilda kanaler men den gemensamma nämnaren är musiken. Så här beskrivs boken från förlaget:

"Artiklarna spänner över en tjugoårsperiod (från 1989 när Fredrik Strage gjorde sin första intervju med Linköpingsbandet Njurmännen) och tar med läsaren på en popkulturell resa genom goth, gangsterrap, techno, black metal, zombiefilmer, fotomodeller, nattbussar, graffiti, kaninhoppning, dubbreggae, barpianister, nördar och rosa angorajumprar". Visst låter det fantastiskt? Och det är det också.

Om man mot all förmodan inte fått nog av Fredrik kan man även ge sig på hans tidigare böcker. Fans och Mikronfonkåt. Den sistnämnda passar sig bäst för den hiphop-intresserade, men Fans kan läsas av alla som är ett fan av musik helt enkelt. Här får man bland annat följa några av Westlifes och Michael Jacksons mest hängivna fans i ett porträtt som varken känns förnedrande eller fördummande, utan bara väldigt befriande och underhållande.

Alla bilder är lånade från adlibris.com.

Like mother like son

Barn och musik kan ju vara en ganska komplicerad historia. Man har ju hört skräckexempel från föräldrar vars barn enbart lyssnar på Eric Saade eller smurfhits, och där hoppas jag att jag aldrig hamnar. Hemska tanke. Jag har därför försökt sedan tidig ålder att introducera James till musik som jag gillar. Detta har fungerat med blandad framgång.

Musik från Melodifestivalen och Eurovision song contest fungerar i regel ganska bra, och en tydlig trend har jag märkt att James tagit efter sin mammas intresse för Tyskland för när man slår på Västtysklands hit från 1979 - Djingis Khan så blir det nämligen fart på pojken, men det fungerar även med senare tysk schlager som t.ex. Texas Lightnings countrydänga No no never från 2006.

En av James tidiga favoriter från just Melodifestivalen var Salem al Fakirs låt från häromåret Keep on walking samt Hope and glory av Måns Zelmerlöv. Jag är fullt medveten om att vissa av dessa alternativ kan verka lika hemska som de jag nämnde i början, men för mig är det en milsvid skillnad.

Hur som helst. Jag har ju varit tvungen att introducera en av mina absoluta favoritgrupper också, Kent, och där kan man väl säga att det inte riktigt blev som jag hade tänkt och önskat. De första skivorna lämnar tydligen James helt oberörd, medan det från och med Vapen & ammunition tydligen börjar kännas bättre för honom då han slänger med huvudet och snurrar runt på golvet. Men. Om James får välja så är det alla gånger så här han föredrar Jocke Berg:



Och jag slits mellan att vara sårad ända in själen och att känna lite glädje över att han i alla fall gillar en liten del av Jocke Bergs textförfattande. För det finns bara en som skriver texter som han (på gott och ont).

"Jag kan verka galen
Som hänger här med dig
Men bara att jag fått chansen
Betyder allt för mig
Du är klart speciell
Ja du är min modell
Det kan låta knasigt
Du kanske blir förskräckt
Jag kan verka galen
Men det känns perfekt"
(Det känns perfekt, Jocke Berg)

Jag och Anton C

Om jag någon gång får frågan om jag har en favoritfotograf så är svaret alltid detsamma. Anton Corbijn har alltid tagit de där bilderns som man minns, och har man dessutom varit ett stort fan av Depeche Mode sedan 1990-talet så går det inte att missa denna man. Just nu har han en utställning på Fotografiska i Stockholm (snälla någon ta mig dit) Inwards and Onwards och i fredags var han till min stora glädje gäst i tv-programmet Skavlan. Under intervjun berättade han om hur han aldrig förbereder sig för sina plåtningar speciellt mycket, aldrig använder extra belysning och att han fortfarande fotar analogt.

- I got my Swedish camera, my Hasselblad, säger han ungefär.

Under en kort period av mitt liv för elva år sedan så jobbade jag som montör på Hasselblad i Göteborg. Den fina kamerafabriken som nu nästan är ett minne blott. Det var ett bra jobb. Jag skruvade ihop motorverk till kamerorna och lyssnade på radio. Dessutom hade jag fantastiska arbetskamrater, t.ex. mina två kombos Kajsa och AnnaLena.

Jag tycker om att tänka tanken att det finns en liten, liten chans att det är just en av de där kamerorna som jag monterade som Anton Corbijn använder för att skapa sin magi. Tänk att få vara bara en pytteliten del av det. Coolt.

Bilden ovan är lånad från Fotografiskas hemsida. De skriver att de på den här utställningen skippar skyltarna och låter Anton skriva direkt på väggarna. Om du befinner dig i Stockholm passa på att gå och titta på den här utställningen, den pågår fram till den 15 april. Jag vet att jag hade gjort det om jag befunnit mig på den östra änden av landet.

Människohamn - John Ajvide Lindqvist

Hurra! Efter att ha älskat Låt den rätte komma in och sedan inte ens lyckats läsa ut Hanteringen av odöda så blev jag alldeles lycklig av att läsa Människohamn av John Ajvide Lindqvist. Inte för att historien i sig är av det lyckliga slaget överhuvudtaget, men den var så himla bra.

En helt vanlig vinterdag slås tillvaron i spillror för Anders och hans fru när deras sexåriga dotter Maja försvinner spårlöst i närheten av Gåvastens fyr på Domarö i Roslagens skärgård. Majas försvinnande bidrar till skilsmässa och Anders stabila liv byts snabbt ut mot depression och alkoholism.

I ett mycket förvirrat tillstånd återvänder Anders till ön flera år senare och till hans stora förvåning får han ett meddelande från Maja från "andra sidan". Jag vill inte avslöja för mycket men det hela leder till att han bland annat träffar på några spöken som citerar The Smiths-låtar, bara en sån sak måste ju innebära att det är en mycket bra bok.

Läs Människohamn nu genast och på en gång!

Sista delen i schlagersoppan - tillsvidare?

Då ska vi avsluta den här serien som handlat om schlagervinnarna och deras mer eller mindre litterära födelseorter. Avslutningen blir dock lite platt är jag rädd. I sista delfinalen gick Peter Jöback och Anna Bergendahl vidare och Peters födelsestad Stockholm har vi redan avverkat. Vi hade ju även en andra chans i lördags och då gick Pernilla Wahlgren (Gustavsberg - Värmdö - Stockholm) och Jessika Andersson ( Stockholm - Skövde Trollhättan) vidare och där fanns inte heller mycket att hämta!

Så det blev bara Anna Bergendahl kvar. Född i Hägersten (Stockholm igen?!) men uppvuxen i Katrineholm och Nyköping och här har jag enbart lyckats vaska fram en litterär person... Kan hända att jag missat någon igen dock!

Nyköping, kan ni läsa mer om här.

Maria Gripe
Efter Astrid Lindgren måste Maria Gripe vara Sveriges mest älskade barnboksförfattare. Mängder av böcker producerade denna kvinna under sitt långa liv. Här på Kavelbrogymnasiet kan du låna följande: Ellen dellen, Elvis Karlsson och I klockornas tid.

Inom kort lovar bloggen att återkomma med mycket mer vettigt innehåll, tummis!

Stockholm och Skara i fokus

(bilden är lånad från poplight.se)


I Melodifestivalens tredje deltävling var det Darin och Timoteij som gick direkt till Globen, så idag var det tänkt att vi skulle ta en titt på vad Stockholm och Skara kan erbjuda på den litterära fronten.

Stockholm Sveriges huvustad och största stad med runt 1.3 miljoner invånare i tätorten. Självklart har Stockholm extremt många författare som är födda i stan eller som är verksamma där, därför väljer jag helt fräckt att välja ut två stycken helt själv!

August Strindberg
Han räknas till en av Sveriges mest betydelsefulla författare genom tiderna och har för alltid skrivit in sig i den svenska historien med romaner som Röda rummet, Hemsöborna och De lycksaliges ö samt pjäser som Fröken Julie och Gustav Vasa. samtliga av titlarna kan du låna på Kavelbrogymnasiets bibliotek, och dessutom många fler!

Astrid Lindgren
Allas vår favoritsagotant måste ju självklart få en plats här under verksamma författare i Stockholm. Hon föddes i Vimmerby i Småland men spenderade en stor del av sitt liv i just Stockholm. Hon är även begravd här efter sin död 2002.

Vi har flera av hennes mest populära böcker här på biblioteket, här finns en fullständig lista. På youtube finns mängder av shysta klipp från filmer och tv-serier som baserats på Astrids härliga böcker. Här får ni ett blast from the past med en scen ur Karlsson på taket:


Skara däremot... Hittade inga referenser till några litterära storheter i den stan, tar tacksamt emot tips om någon har! Imorgon kommer dock en granskning av en annan skaraborgstad som kompensation, håll ut!

Helsingborg - från schlager till litteratur

Kraftigt försenad kommer här fortsättningen av bloggens serie - Schalgervinnarnas födelseorter på litteraturkartan.

Melodifestivalens andra deltävling avgjordes i Sandviken och som stolta vinnare vid kvällens slut stod Andreas Johnson och Eric Saade. Nu ville det sig så illa att Andreas födelseort Bjärred inte har några framstående litterära kvaliteter och den närmaste staden med såna visade sig vara Lund som avhandlades redan förra veckan. Därför blir det bara en liten koll på Helsingborg idag. Men vänta nu säger det inbitne Eric Saade-fanet, han är ju inte alls född i Helsingborg utan i Kattarp men då säger jag bara: Lycka till att hitta någon författare därifrån... :) Så vi tar ett milslångt kliv ända till:

Helsingborg

är en tätort och centralort i Helsingborgs kommun i Skåne län, belägen vid Öresunds smalaste del. Orten har 91 457 invånare. På literturfronten kan man stoltsera med att Bob Hansson och Sven Nordqvist är födda här, och att Birger Sjöberg spenaderade stor del av sitt liv här.

På biblioteket här kan du låna två av Bob Hanssons diktböcker: Halleluja liksom och Här ligger jag och duger samt Birger Sjöbergs klassiker Kvartetten som sprängdes.

Sven Nordqvist är en riktig personlig favorit för mig med sina underbara bilderböcker om Pettson och Findus. Han har även illustrerat bilderböckerna om Mamma Mu av Tomas och Jujja Wieslander. Om du vill låna hans härliga böcker här på biblioetekt kan vi erbjuda När Findus var liten och försvann, Pettsson får julbesök och Mamma Mu får ett sår.

Här får ni också ett videoklipp från 1993 års julkalender där Ika Nord är underbar som katten Findus:

Lund som litteraturstad

Jag blev lite chockad när jag började researcha om Lund och vilka litterära storheter som möjligen fostrats här, eller som bor här nu. Hittade nästan ingen alls. Den enda jag kände var värd att nämnas i sammanhanget är Hans Alfredson. Denna legend inom svensk litteratur, teater, film och komik. Finns det månne någon jag har förbisett helt och hållet?

Lund
Lund är en tätort och centralort i Lunds kommun i sydvästra Skånes län, med en befolkning på 76 188 vilket gör staden till Sveriges elfte största.

Hans Alfredson
Det är väl knappast någon som inte känner till Hasse Alfredson som föddes i Malmö men senare flyttade till Lund. Framförallt hans stora samarbete med Tage Danielsson fram till dennes död 1985. Han har dock även hunnit med att skriva en lång rad romaner, av vilka du kan låna Attentatet i Pålsjö skog, Avbrott, Hans Alfredson : texter i urval här hos oss.

Eftersom han även är mycket känd för sina fantastiska barnsånger måste jag bara länka till den här godbiten som kommer från en av mina favoritskivor:



Lite lustigt också i och för sig är att författaren Axel Wallengren kommer från Lund. Hans mest kända verk är ju historien om Falstaff Fakir, och vem var det förutom Lundbekantingen Ola Svensson som gick till melodifestivalens final i lördags? Jo, Salem Al Fakir!

Schlagersäsongen drar igång

(Bilden är lånad från poplight.se)
För att mina vänner ska känna igen mig måste jag ju dra lite paralleller till Melodifestivalen även i den här bloggen. Upplägget blir som följer: Efter varje deltävling synas vinnarnas födelseorter för att undersöka hur litterära dessa orter är.

Efter tävlingen i lördags i Örnsköldsvik stod Salem al Fakir och Ola Svensson som vinnare och därför synar vi Huddinge och Lund extra mycket den här veckan. Vi börjar hos Salem al Fakir.

Huddinge
Huddinge kommun är en kommun i Stockholms län där centralorten är just Huddinge, vilket är en del av tätorten Stockholm i landskapet Södermanland. Huddinge är den efter folkmängd näst största kommunen i Stockholms län med 94 209 invånare.

Huddinge har en hel del litterära stoltheter att skyta med i och med storheter som Karin Boye och Theodor Kallifatides. Även serietecknaren Martin Kellerman kommer från Huddinge.

Karin Boye
Föddes i och för sig i Göteborg men flyttade som 9-åring till Stockholm och som 15-åring till Huddinge. På Kavelbrogymnasiets bibliotek kan du låna den här diktsamlingen som innehåller alla hennes diktsamlingar och därmed alla hennes mest kända dikter.

Theodor Kallifatides
Föddes på byn Molai på Peloponnesos i Grekland och emigrerade till Sverige 1964 vid 26 års ålder. Han skriver sina romaner på svenska, vilket är ganska ovanligt vid såpass sen emigrering. På biblioteket hos oss kan du läsa fyra av hans romaner: Den sjätte passageraren, Ett enkelt brott, Ett nytt land utanför mitt fönster (Biografi) och Vem var Gabriella Orleva?

Den ironiska generationen

Japp, så kallas vi. Vi som växt upp med Glenn Killing i manegen och som kan referera till Nilecity i sömnen. Gissa om jag blev lycklig när SVT sände Henrik Shyfferts enmans-show "The 90's - ett försvarstal". Går att kolla på via SVT Play här.

Två fantastiska timmar som ALLA som levde på 90-talet kan uppskatta, inte bara vi som vet vem Mastodontfilms-Mats är, eller varför det är jätteroligt att driva med tyskar medan man delar ut jeans till publiken.

Livemusik när det är som bäst - Deportees

Igår var jag på en spelning med Deportees på Parken i Göteborg, och det var en fantastisk upplevelse som säkert alla som var där kan hålla med om. Detta var min tredje spelning med dem och alla har varit superbra så jag blir bara mer och mer imponerad av dessa norrlänningar.

Deras senaste skiva Under the pavement - the beach släpptes i onsdags och är den ens hälften så bra som förra plattan Damaged goods så är jag nöjd. Även första skivan All prayed up är värd en lyssning!

Så, gå till närmaste cd-butik och införskaffa dessa skivor så ni också kan njuta av Deportees dygnet runt. På http://www.deportees.se/ kan man även lyssna på en del låtar om man vill ha ett smakprov först!

Nick & Norah's oändliga låtlista - Rachel Cohn & David Levithan

Jag var helt säker på att jag skulle älska den här boken. När jag slog upp en sida på måfå fanns där nämligen en referens till The Smith's och det kan ju aldrig gå fel. Plus att jag ofta gillar böcker som handlar om musik i allmänhet. Men detta får kanske bli undantaget som bekräftar regeln för så fantasiskt blev det inte, helt ok, men inte underbart.

Rachel Cohn och David Levithan har skrivit varannat kapitel om Nick och Norah och det är ju ett ganska festligt berättargrepp. Ibland undrar man om Nick och Norah upplevt samma sak med tanke på hur olika de uppfattat en situation, men ibland är de rörande överens.

De träffas på en klubb där Nick precis avslutat sin spelning med sitt queercoreband. I ett svagt ögonblick går Nick med på att vara Norah tillfälliga pojkvän i fem minuter så hon vill undvika att prata med en gammal kompis, som Nick i sin tur också vill undvika för det är nämligen hans ex-flickvän.

Efter fem minuter som pojk- och flickvän inser dock Nick och Norah att de gillar varandra mer och beslutar sig för att hänga lite mer. Och så blir det. Ganska underhållande bitvis och massor av musikreferenser till både kända och okända band. Det shystaste med boken är att dessa ungdomar för en gångs skull är helt nyktra och drogfria, något man kan sakna i ungdomsböcker där det ofta blir tonårsfylla och ångest. Jag får nog kolla in filmen och se om den är bättre. Här är trailer till den:



Betyg: G

Det är som en sjukdom, del 2

Igår avgjordes den andra semifinalen i årets Eurovision song contest och precis som efter den första följer här lite tips på författare från en del av de länder som tävlade:

Irland - Irlands bidrag igår var ju en ganska glad poplåt och det är precis vad författare Frank McCourt inte skriver om i sina böcker. I alla fall inte den första som är en av mina favoritböcker: Angela´s ashes eller Ängeln på sjunde trappsteget på svenska. Här är det irländsk misär och alkoholmissbruk när det är som värst, men åh vilken bra barndomsskildring det ändå är.

Polen - Samma år som jag föddes, 1978, fick polacken Isaac Bashevis Singer Nobelpriset i litteratur och det kanske gör att jag borde läsa något av honom snarast. Han har skrivit en rad uppmärksammade romaner om judarnas historia och de är säkerligen mer intressanta att läsa än det var att lyssna på Polens ganska slätstrukna ballad igår.

Norge - Alexander Rybak goes bananas med en fiol och är storfavorit till segern i ESC på lördag, men det är inte alla norrmän som är lika folkliga som han. Jo Nesbøs huvudfigur i sina deckarromaner, Harry Hole, är en ganska otrevlig typ med stora alkoholproblem, men man kan inte låta bli att gilla honom ändå.

Danmark - När jag fick reda på att Niels Brinck som tävlar för Danmark i ESC sjöng ledmotivet till min absoluta danska favorit TV-serie Anna Pihl så det var ju inte så konstigt att jag gillade Danmarks låt igår. Dock gillade jag författaren Christian Jungersens thrillerroman Undantaget ännu mer, definitivt en topp-5-bok för mig, läs genast.

Ungern - Mannen utan öde av Imre Kertész än en sån där bok som jag hela tiden planerar att läsa, men som det aldrig riktigt blir av att jag gör. Om romanen bara är lite bättre än vad sångarens och dansarnas scenkläder var snygga under Ungerns bidrag igår var så är den troligen läsvärd.

Ukraina - Jag mådde faktiskt lite illa under Ukrainas bidrag under gårdagskvällen då vulgoshow inte är riktigt min väska. Jag läser hellre om någon av de briljanta lilla novellerna Överrocken/Kappan eller Näsan av Nikolaj Gogol än att bevittna detta igen. Min favoritklassiker-ryss som är född utanför Poltava i Ukraina.

Estland - Om ni känner att Estlands etno/folkpop blir lite långrandig på lördag kan ni istället titta på lite fina bilder av Ilon Wikland. Välj (nästan) valfri Astrid Lindgren-bok för att se hennes vackra illustrationer.

Det är som en sjukdom

Alla som känner mig vet att jag har en speciell talang. En talang som trots ihärdiga försök vägrar försvinna. Saken är den att vid just den här tiden på året händer det något i mitt huvud. Det fastnar saker därinne som absolut inte borde fastna, och jag kommer ihåg saker som jag inte borde komma ihåg. Det är helt sant det jag tänker berätta för er nu:

Jag lider av Eurovision song contest-viruset. Jag och Björn Kjellman är precis lika störda i huvudet (nåja, han aningen mer än mig) men nu kommer vi till den roliga biten. Eftersom de flesta som läser den här bloggen gör det på grund av boktipsandet och inte för de obskyra referenserna till Serbien-Montenegros bidrag 2004 så följer här ett tips på en författare från några av de länder som tävlade i ESC-semi 1 igår:

Tjeckien - Franz Kafka är ju betydligt bättre på att skriva böcker än vad gårdagens tjeckiske sångare var på att sjunga. Hans mest kända bok heter Processen.

Belgien - Georges Simenon har skrivit en rad riktigt bra deckare (sammanlagt har han skrivit ca 300 böcker). Framförallt de om detektiven Maigret rekommenderas. Inte en enda dålig Elviskopia i sikte där till skillnad från igår.

Schweiz - Min favorit igår Highest heights med Lovebugs blir nog aldrig en lika stor succé som Herman Hesses roman Stäppvargen, men han fick i alla fall Nobelpriset i litteratur för bland annat den 1946.

Turkiet - Ytterligare en Nobelpristagare hittar vi här. Orhan Pamuk fick priset 2006 och har skördat stora framgångar med böckerna Snö, Istanbul: minnen av en stad och Mitt namn är röd. Turkiets bidrag igår lät som Turkiet brukar göra och kanske är det precis det samma med Pamuk.

Israel - Amos Oz är en nybliven favorit för mig och planen är att läsa fler böcker av honom än Hur man botar en fanatiker i år. Hans senaste bok, Rim på liv och död, verkar mycket mer intressant än gårdagens bidrag.

Island - Arlandur Indridason är min absoluta favoritförfattare när det kommer till spänningsgenren. Få kan bygga upp en sån bra historia, och få platser gör sig så bra i deckarmiljö som ett regnigt Island. Välj vilken som helst av hans romaner och du blir inte besviken. Island var ett av de lyckliga tio länder som gick vidare igår, helt välförtjänt.

Finland - ett land med många bra författare men en av de mest underhållande måste ju vara Arto Paasilinna. Med sin absurda humor skrattar man gott med honom istället för åt årets finska ESC-bidrag a'la E-Type.

Portugal - Världen fick upp ögonen på allvar för José Saramago 1998 när han vann Nobelpriset i litteratur för sin digra bokproduktion genom åren. Jag har inte läst något av honom men om hans böcker bara är hälften så bra som Portugals folkmusikdoftande bidrag vi fick höra igår får man vara nöjd.

Bosnien-Herzegovina - Precis lika mycket som jag gillade Reginas bidrag Bistro voda igår gillade jag Zulmir Becevic debutroman Resan som började med ett slut som kom för något år sen. Boken påminner om en biografi och beskriver en pojkes flykt från Bosnien och hur han försöker komma till rätta i sitt nya hemland Sverige.

Mera bra musik - från Sverige denna gång

Var det en slump att jag har den här tröjan på mig idag och sen hör Kräm (så nära får ingen gå) på radion för första gången på evigheters evigheter? Jag undrar allt jag. Programmet på radion var Spellistan i P3, ett riktigt bra program om man gillar musik som går varje fredag kl.13.00 med Olle Garp som programledare. Två riktiga musiknördar, Karin Gunnarsson och Germund Stenhag, battlade i det annorlunda ämnet "Parenteslåtar". Det gick till så att de valde ut tre paranteslåtar var och sen fick en kille som bestämt battle-ämnet välja vem som valt bäst låtar. Mycket underhållande!

Eftersom det är fredag och solen skiner är jag på ett extremt bra humör och soundtracket till den här finafina dagen i Kent-väg är som följer:
1. Revolt III (Hagnesta Hill)
2. Halka (Verkligen)
3. Jag vill inte vara rädd (Kent)

Det finns en väldigt bra bok med samlade artiklar om Kent som jag recenserat här på bloggen tidigare, och den recensionen hittar du här.

Tema: Bra tysk musik

Eftersom vi kör lite Tysklandstema här på bloggen efter mitt besök i Berlin blir det idag massa shyssta tips på bra musik från Tyskland. Om du efterlyser ompaompa-musik och joddling kan du dock sluta läsa direkt för här ska tipsas om pop, rock och elektronisk musik!

Först ut:
The Notwist - bildades redan 1989 utanför München som ett post hardcore-band men sedan dess har soundet förändrats en hel del. Jag upptäckte dem 2002 med plattan Neon golden som är fylld av poppiga pärlor med mycket elektroniska influenser. Här kan du se en söt video med låten Pick up the phone:


Nästa band lägger sig ännu längre ut på det elektroniska spektrat med sin minimalistiska electropop:
Jeans Team - började som en duo och blev mest kända för sina video/performance art -uppträdanden på en nattklubb i Berlin. En trummis och en gitarrist tillkom och ljuv musik uppstod genast. Debutalbumet Ding Dong innehåller hitsingeln Keine melodien som ni kan titta på här:


Ytterligare ett band från Berlin är punkkillarna i:
Die Ärzte - 1982 revolutionerade de den tyska punkscenen och har sedan dess befunnit sig på just den tronen, även om musiken ibland slagit över både till ett rockigare och poppigare sound vid olika tillfällen. Originalmedlemmarna Farin Urlaub och Bela B har funnits med hela tiden men andra medlemmar har kommit och gått. Deras överlägset största hit är Männer sind Schweine och den kan du höra här:


Farin Urlaub har även släppt ett par soloskivor, där framförallt den första Endlich Urlaub! är en riktig favorit. När jag bodde i Berlin lyssnade jag och min kombo Kajsa på den sjukt många gånger. Och när Farin sjunger så här fint i en hyllning till The Smiths måste man faktiskt lyssna. Dessutom är det en fräsig video med vampyrtema!

Flight of the conchords

I söndags sändes det sista avsnittet av andra säsongen av Flight of the conchords, en tv-serie om två killar från Nya Zeeland som försöker slå igenom som musiker i New York. Här i Sverige har första säsongen sänts på SVT och troligen dyker även andra säsongen upp inom kort. Mitt råd til dig: SE DEN! Roligt, roligt roligt. Mer info finns på hemsidan.

Här är ett klipp med en av deras låtar, Albi the racist dragon:


Trailer för säsong 2:

Olika musik i bokform

Nu när Melodifestivalens sexveckors-turné är över känner jag att det är läge att tipsa om musikböcker, både för dig som saknar schlagerkänslan och redan längtar till nästa år, och för dig som vill läsa om musik som är så långt ifrån den glammiga schlagermusiken som möjligt.

High Fidelity -

Nick Hornbys mästerverk som är ett måste för alla musiknördar. Rob (spelad av John Cusack i filmen) äger en musikaffär och affärerna går ganska knackigt. Det blir inte heller bättre av att hans kollega i affären (spelad av Jack Black) konsekvent vägrar expidera folk med i hans tycke dålig musiksmak... Rob har också en förkärlek för topplistor och kan alltid referera en händelse till en viss låt. Kärlekslivet är också problematiskt eftersom hans flickvän Laura precis dumpat honom. En smart och mycket rolig roman!

Lucia i svart-

Britta Svensson skrev ungdomsromanen som låg till grund för Ulf Malmros film Tjenare kungen. Abra jobbar på en korvfrabrik men drömmer om ett liv som rockstjärna. Tillsammans med bästa kompisen Millan startar hon ett band med förhoppningar om guld och gröna skogar. Men varför måste allt vara så komplicerat? Framförallt när det gäller killar, Abra verkar bara träffa såna som är helt fel för henne. En tuff roman om kärlek och musik.

Saker vi kunde berätta -

I den här boken av Tony Parsons får vi träffa redaktionen på musiktidning The Paper i London. Det är: Ray, den enda journalisten som vägrar klippa håret och sluta med utsvängda byxor. Leon, som är på flykt från gänget Dagenham Dogs som retat upp sig på en av hans recensioner. Och Terry som genom ett under intervjuat och blivit vän med den legendariske rockstjärnan Dag Wood. Problematiskt blir det dock när Dag kommer till London och försöker lägga an på Terrys flickvän. Tony Parsons har själv arbetat som musikjournalist och det synd tydligt att han vet vad han snackar om.

Schlagerbög-

Peter Tai Christensen har skrivit den ultimata boken för alla schlagernördar. Fullproppad med referenser till obskyra bidrag som man trodde att man glömt. Man får till exempel svar på: Vilken låt tycker fansen är bäst genom tiderna? Vem är tävlingens hetatste hane? Vilka likheter finns mellan karelsk pirog och Mitt i ett äventyr med Carola? Vem är mesta schlagerdivan och vilket land är utan konkurrens det fulast klädda? Boken handlar även om Adam, en äkta schlagerbög som lever i två världar: Den glittriga schlagervärlden och den gråa vardagen. En underhållande bok, även om man inte gillar Melodifestivalen och Eurovision Song Contest, men det underlättar.

I maj ska ju som bekant Malena Ernman tävla för Sverige i Ryssland. Redan i semifinalen möts det på hårt motstånd av till exempel Bulgarien, ett bidrag som jag tror kan bli en riktig klassiker. Till alla som tycker att Håkan Hellström sjunger falskt, kolla in: